.

Efter jobbet idag fortsatte eftermiddagen och kvällen tillsammans med Linnéa. Vi skulle åka tåget 16.54 hem från Varberg, men olyckligtvis råkade det vara inställt när vi kom dit, så vi fick äran att uppleva en resa i en ersättningsbuss hem. Och det var inte alls farligt, vi kom inte hem så sent som vi trott. Bra det.

Vi åt varma mackor (obs! med ananas såklart. Vem kan inte gilla ananas?), drack "Lata dagar"-te och bestämde oss sedan för att vara ambitiösa och kreativa. Vi gjorde affischer till vår kristna skolgrupp, som numera kallas "Ichtus". Färgglada och personliga blev dem. Fint va?

En promenad till Statoil (som numera inte är Statoil längre, utan bara en butik) och en hyrd film senare, var vi hemma för att ladda upp inför en mysig kväll. Vi satt i mitt nyrenoverade rum, vilket funkade väldigt bra. Riktigt, riktigt mysigt. Vi var snälla och sade till mamma och pappa att vi kunde se filmen på datorn eftersom skärmen ändå är ganska stor, och funkar säkert alldeles utmärkt som TV, eftersom de säkert ville lägga sig för att sova ostört.

Och, vi gjorde det ordentligt mysigt. Vi flyttade mina fåtöljer och satte dem framför skärmen, ställde det lilla bordet framför oss och släckte alla lampor. På bordet ställde vi (med mamma som serverade oss) saft, popcorn, godis, bullar och chokladbollar. Smaskens! (Jag vet att jag skulle tagit kort, men då hade vi redan släckt ned, och jag orkade faktiskt inte)
Vilken mysfaktor det blev!
Filmen, den hette "Definitely, Maybe" och var av genren romantisk komedi, som väntat var min och Linnéas ganska uppskattade genre ;) Haha.
-Annorlunda. Svårt att veta om man tycker om den eller inte, i början.
-Fin story. Jättefin. Sådär så man snyftar rejält.
-Oförutsägbar. Kul att inte veta!
-Bra, tyckte vi båda.



Sluta ha fördomar om mig + romantiska komedier :). Lever man i en drömvärld är film en tacksam sysselsättning. Och jag tittar inte på de där riktigt tjejiga komedierna, det gör jag inte! Tro mig, snälla?
Tack.