If I fell
If I fell in love with you
Would you promise to be true
And help me understand
'cause I've been in love before
And I found that love was more
Than just holding hands
The Beatles
Would you promise to be true
And help me understand
'cause I've been in love before
And I found that love was more
Than just holding hands
The Beatles
Midsommar är över
Midsommarafton är över. Hela helgen var underbar, då jag spenderade den med fina vänner. Kvalitetstid på väldigt hög nivå, då vi umgicks i dagarna tre! Tyvärr tog jag inga bilder. Det skulle jag minsann ha gjort...
Hm, att börja jobba fullt helt plötsligt efter en sån helg är inte så mysigt, så det resulterar i mycket trötthet. Men jag har precis kikat på "Help!"-filmen med Beatles, och det var något otroligt roligt ska jag säga! Fantastiskt! Det piggade upp lite grann.
Nu har jag ett otroligt behov av att se Anne på Grönkulla snart. Det blir helt enkelt en fullspäckad film-vecka, för imorgon ska jag och Emma, min svägerska, kika på föregångsfilmerna till den film som har premiär på onsdag, då det blir bio. Idag såg jag ju film, och så har jag ju tre filmer till som jag har fått låna, plus att jag vill se Anne på Grönkulla... HM.
Så, på tal om Anne på Grönkulla så får ni ett klipp som såklart gör mitt romantiker-hjärta varmt:
Hm, att börja jobba fullt helt plötsligt efter en sån helg är inte så mysigt, så det resulterar i mycket trötthet. Men jag har precis kikat på "Help!"-filmen med Beatles, och det var något otroligt roligt ska jag säga! Fantastiskt! Det piggade upp lite grann.
Nu har jag ett otroligt behov av att se Anne på Grönkulla snart. Det blir helt enkelt en fullspäckad film-vecka, för imorgon ska jag och Emma, min svägerska, kika på föregångsfilmerna till den film som har premiär på onsdag, då det blir bio. Idag såg jag ju film, och så har jag ju tre filmer till som jag har fått låna, plus att jag vill se Anne på Grönkulla... HM.
Så, på tal om Anne på Grönkulla så får ni ett klipp som såklart gör mitt romantiker-hjärta varmt:
Ge mig tre krumelurpiller
Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur.
/Pippi
(Inte just nu i alla fall)
/Pippi
(Inte just nu i alla fall)
Happy bird
Jag fullkomligt älskar budskapet på tavlan jag fick av Sabina och Håkan i studentpresent. Och så är den otroligt söt också!
Jag är på filmis!
Presenten jag inte trodde fanns fick jag av Jakob och Maja på studenten (min bror och hans fru). Jag som filmis! Supertufft, och hur rolig idé som helst! Så hojta till om ni vill byta filmisar! ;) Kortet är taget i somras i Italien: jag är blond och korthårig. Det känns som om det vore en evighet sedan.
Lite mera student...
Här är jag när jag är mini! (Ja, jag var faktiskt rödhårig när jag var liten!)
... och så en del av presenterna. Pärlhalsbandet fick jag från mamma och pappa. Det är äkta och kommer från 1929! Tjoho! Och se så fina de andra sakerna är också! Och ändå var det inte allt! Otroligt ju!
Sen: studentbilderna!
WOHOOOOO! Jag var toppenglad hela dagen! Ett sådant lyckorus som håller i sig så länge har jag nog aldrig varit med om. Och kolla in bilen som pappa hade hyrt, som jag fick åka i på vägen hem!
Jag är så otroligt glad för alla som kom, och för de helt fantastiska presenterna jag fick. Det är helt otroligt ju, att alla ville komma och uppvakta mig och ge mig så fina saker. Jag kan nästan inte förstå det!
Först: balbilderna
För otroligt mycket bättre bilder än mina, kolla in bilderna min svägerska tog på mig. Här är ett smakprov:
Här kommer mina, från själva balen då vi är på väg in!
Balen var underbar. Jag och Nelson hade trevligt, och jag bara njöt av att verkligen vara på bal. I min drömklänning dessutom. Det var en grym känsla, minsann! Maten var jättegod, och allt kändes väldigt fint!
Här kommer mina, från själva balen då vi är på väg in!
Balen var underbar. Jag och Nelson hade trevligt, och jag bara njöt av att verkligen vara på bal. I min drömklänning dessutom. Det var en grym känsla, minsann! Maten var jättegod, och allt kändes väldigt fint!
Why Georgia - John Mayer
I rent a room and I fill the spaces with
wood in places to make it feel like home
but all I feel's alone
It might be a quarter life crisis
or just the stirring in my soul
Either way, I wonder sometimes
about the outcome
of a still verdictless life
(...)
So what, so I've got a smile on me
but it's hiding the quiet superstitions in my head
Don't believe me
Don't believe me
When I say I've got it down
Everybody is just a stranger but
that's the danger in going my own way
I guess it's the price I have to pay
still "Everything happens for a reason"
is no reason not to ask myself
wood in places to make it feel like home
but all I feel's alone
It might be a quarter life crisis
or just the stirring in my soul
Either way, I wonder sometimes
about the outcome
of a still verdictless life
(...)
So what, so I've got a smile on me
but it's hiding the quiet superstitions in my head
Don't believe me
Don't believe me
When I say I've got it down
Everybody is just a stranger but
that's the danger in going my own way
I guess it's the price I have to pay
still "Everything happens for a reason"
is no reason not to ask myself
1919
Mitt liv är inte så händelserikt och spännande just nu, så ursäkta den dåliga uppdateringen. Här kommer lite bilder i alla fall!
De här två korten hittade jag bland hundratals andra på marknaden i Berlin, för 1 euro styck! Det låter väl inte konstigt att de skulle vara billiga, men vet ni, i alla fall det ena kortet är stämplat den 23/3 1919! Kolla själva! Det kallar jag antikt.
Koppen hittade jag också på marknaden. Jag älskar ju koppar vet ni.
Och imorgon är det BAL för min del! Och på måndag tar jag studenten! Vilken helg va!
Lite ledtrådar till min outfit kommer här:
Jag är laddad, tror jag. Jag var det igår i alla fall.
De här två korten hittade jag bland hundratals andra på marknaden i Berlin, för 1 euro styck! Det låter väl inte konstigt att de skulle vara billiga, men vet ni, i alla fall det ena kortet är stämplat den 23/3 1919! Kolla själva! Det kallar jag antikt.
Koppen hittade jag också på marknaden. Jag älskar ju koppar vet ni.
Och imorgon är det BAL för min del! Och på måndag tar jag studenten! Vilken helg va!
Lite ledtrådar till min outfit kommer här:
Jag är laddad, tror jag. Jag var det igår i alla fall.
V a c k r a A u d r e y
...
Rebelliskt och roligt, coolt och härligt. Oroligt och spännande, oväntat och fint.
Tänk, tänk, tänk...
Dagarna går
Veckor blir till år
Allting går så fort
Allting sker så hastigt
Vad har du fått ut av ditt liv,
när allt tar slut?
Puh, dagarna går verkligen fort, och jag tar snart studenten. Däremellan händer inte mycket, fast ändå så gör det. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Samtidigt som jag inte gör nånting, så är hjärnaktiviteten på ON 27 timmar om dygnet. Ja, ni hör ju själva. Jag tänker och funderar och grubblar och tänker så mycket, så ibland undrar jag om jag inte kan få ta semester från mitt huvud någon dag. Så som det känns att få sommarlov. Inte ens det får jag nu, för nu är jag snart fri. Och hjärnan jobbar bara på ännu mer tack vare det. "Vad händer sen? Vad gör du efter gymnasiet? Ska du plugga? Har du nåt jobb nu?" Blablablablabla.
Jag skulle gärna vilja trycka på OFF bara för en dag eller två. Inte tänka på NÅT, inte oroa mig över NÅT, och inte planera NÅT. Hur gör man? Någon som vet?
Det känns som om jag just nu behöver vara simpel, och alla andra också. Släppa livet för en stund, och njuta. Kanske inte prata, bara vara.
Förstår ni vad jag menar?
Veckor blir till år
Allting går så fort
Allting sker så hastigt
Vad har du fått ut av ditt liv,
när allt tar slut?
Puh, dagarna går verkligen fort, och jag tar snart studenten. Däremellan händer inte mycket, fast ändå så gör det. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Samtidigt som jag inte gör nånting, så är hjärnaktiviteten på ON 27 timmar om dygnet. Ja, ni hör ju själva. Jag tänker och funderar och grubblar och tänker så mycket, så ibland undrar jag om jag inte kan få ta semester från mitt huvud någon dag. Så som det känns att få sommarlov. Inte ens det får jag nu, för nu är jag snart fri. Och hjärnan jobbar bara på ännu mer tack vare det. "Vad händer sen? Vad gör du efter gymnasiet? Ska du plugga? Har du nåt jobb nu?" Blablablablabla.
Jag skulle gärna vilja trycka på OFF bara för en dag eller två. Inte tänka på NÅT, inte oroa mig över NÅT, och inte planera NÅT. Hur gör man? Någon som vet?
Det känns som om jag just nu behöver vara simpel, och alla andra också. Släppa livet för en stund, och njuta. Kanske inte prata, bara vara.
Förstår ni vad jag menar?
Jag vill fortfarande bli ägare till en vespa...
En sån här, tack!
Berlin 28/5-31/5
Berlin alltså.
Min mor och far och jag, vi åkte till Tysklands huvudstad för att äntligen få lyssna på den kanadensiske sångaren Michael Bublé som jag hyser en ovanligt stor kärlek till. Konserten skulle uppehålla sig på o2 Arena, fredagen den 28 maj.
Vi anländer till Berlin med flyg väldigt, väldigt, väldigt tidigt på fredagsmorgonen. Dagen går åt till att utforska staden, testa tunnelbanorna/spårvagnarna och äta lite god mat. Självklart laddade jag för konserten inombords. Magen bubblade redan på torsdagskvällen, och några minuter innan jag ska få lyssna till Michael's röst kräver jag fullständig koncentration från min högersida - där föräldrarna sitter och väntar med spänning.
Först ut, innan stjärnan själv ska inta plattformen, får a capella-gruppen Naturally 7 visa vad de går för. Det där var över förväntan, mina kära läsare. Hör ni ordet "a capella-grupp" kanske ni inte hoppar högt, men detta var snarare beatbox och stämsång i ett och samma band, vilket imponerade på i alla fall varannan bänksittare i arenan. o2 svängde minsann!
Och så äntligen, helt skakis, får jag höra introt till Cry Me A River (har ni inte hört den så rekommenderar jag sidan YouTube). Jag förstår just nu inte riktigt att jag verkligen kommer att få höra Michael Bublé live, men några sekunder senare blir det verklighet.
Två timmar går ruskigt fort. Mina öron vill inte få nog. Alla låtar som har strömmat genom ett par iPhone-lurar förut, dånar nu i en nästintill fullsatt arena på 15 000 personer. Det är ganska ofattbart. Dessutom när det är jazz-popsångaren med det italienska efternamnet som sjunger. Tro det eller ej.
Låtar som "All Of Me", "Everything", "How Sweet It Is", "Home", "Crazy Love", "At This Moment", "I've Got The World On A String" och många, många fler nästan skriker jag med i, där jag står och njuter. Efter en stund får alla som vill gå fram och stå vid scenen, vilket jag självfallet inte tackar nej till. Väl där framme drar festen igång. Skrik och mera skrik, jubel och skratt, kärlekshälsningar och vinkningar - folk är som galna över mannen på scenen.
Efter ännu ett par låtar går Michael ner från scenen, och skrider genom gången sjungandes "All I Do Is Dream Of You" med Naturally 7 i ett led bakom sig. Det är nu jag får chans att snudda vid kavajen han har, och löjligt nog lyckas jag och blir klart småfnittrig, som en liten, liten flicka. Det får man väl lov till att vara ibland? Tack.
Det mest komiska under konserten berättar mamma och pappa för mig när det är dags att gå ut, då konserten nått sitt slut. Jag hade varit med på storbildsskärmen i mitten av scenen i 9 sekunder, och det visste jag själv inte om, förutom att jag märkt att kameramannen hade haft filmkameran riktad mot mig en lång stund under "Me and Mrs Jones". Klippet där det syns ligger i förra inlägget.
Så - helt skakis (på riktigt) och lycklig med bubbel i magen, ber jag mamma och pappa att hålla konversationerna mellan dem själva, med mig ickeinkluderad. Jag måste få drömma, ta vara på kvällen, ögonblicken, stämningen och känslan. Och den finns ännu kvar där jag nu sitter i mitt rum, hemma i Sverige några dagar senare.
Lördagen och söndagen rann iväg. Vi gick på en loppmarknad i två timmar, gick på guidad tur på den dubbla tiden, såg vackra och mindre vackra byggnader, besökte Madame Tussauds, fikade, strosade runt och tog det allmänt lugnt. Berlin var häftigt, men en annorlunda och lite smått konstig stad med alla dess kontraster på byggnader och stil. Historian har gjort sitt.
Och nu har jag gjort mitt för idag. Sängen väntar bakom mig!