Min 18-årsdag
Ja, idag fyller jag 18. Det känns skumt! Jag är "vuxen" nu, men jag väljer att inte bli det mentalt! :D
Dagen innan min födelsedag, alltså igår, bytte jag rum, till det rum som min bror hade innan. Längst ut i huset bor jag nu. Det känns som en egen avdelning, en plats där jag kan vara i fred! Äntligen fick jag flyttat in! :D Jag är SÅ nöjd. Allt är nästan klart, men det fattas lite på väggarna, lite smådetaljer.
Och i eftermiddag/kväll hade jag lite familjekalas. Jag hade sagt till mina syskon att det vore roligt om de klädde sig lite 50-tal, för att liksom testa på hur jag har det ;). De flesta hade gjort det, och det var så kul! Vi åt såklart 50-talsenlig mat också. Snittar och sedan tårta och cupcakes till efterrätt. Dryck: Pommac, Champis, Sockerdricka. I bakgrunden sjöng Elvis för oss.
(Såg nu att klockan slog om. Men min födelsedag är den 27:e alltså.)
500 days of Summer
Den här vill jag se hur mycket som helst. Se bara kläderna som Summer har! Filmen ska komma ut i butik i februari, då ska jag köpa den!
En udda helg
Helgen började helt okej, mellanlandade i en mardröm och slutade bra. PUH!
Mitt nya schema ger mig endast två lektioner på fredagar, vilket jag tackar för. Jag slutar alltså 11.00 de dagarna, och är hemma tidigt! Ungdomsgruppen i Horred på kvällen var ganska trevlig, men där slutade det roliga.
På lördagmorgonen gick jag upp, duschade och var head over heels förväntansfull inför min bästa väns bröllop som väntade! Ojojoj, vad jag hade sett fram emot detta! Marie, min älskade vän, som hade hittat en väldigt go och trevlig kanadensare vid hennes vistelse där. Hon skulle alltså gifta sig!
Men.. efter duschen började jag känna mig lite kallsvettig, och på några sekunder hann jag bli helt förtvivlad över tanken att det kunde vara magsjuka. Detta FICK inte hända. Jag tog tio vitpepparkorn och illamåendet tynade bort. Puh, jag kunde gå! Trodde jag...
Efter en och en halv timma brast det. Jag hade fått magsjuka och möjligheterna att gå på min bästa väns bröllop var som bortblåsta. Hur jag kände vid detta laget kan ni ju lista ut själva. Jag grät mig igenom förmiddagen, kräktes en gång till och sov sedan hela eftermiddagen. Det enda som lyste upp min dag var då det fina, fina brudparet kom åkande förbi för att vinka på mig! Chauffören och vännen Adam ringde och frågade hur jag mådde (jag trodde aldrig att jag hade hört en mjukare och snällare röst just då!) och frågade sedan om jag orkade stiga upp ur sängen och kika ut genom köksfönstret. Och där stod bilen, och två fina nygifta vinkade på mig. Jag fick prata med Marie och grattade dem. Det uppskattade jag verkligen. När hon hade lagt på brast jag i gråt igen. Detta var rena mardrömmen.
Igår var jag pigg och kände mig ganska frisk igen, så jag genomförde det kalaset jag hade planerat att ha på eftermiddagen, tillsammans med Sara från Horred. Vi har ju hela ungdomsgruppen gemensam i Horred, så vi hade bjudit flera av dem och några enskilda vänner också. Det var väldigt trevligt! Vi hade tårtkalas och vi fick mycket fina presenter båda två! Själv fyller jag år på onsdag, då jag har familjekalas hemma. Jag kan inte ens föreställa mig själv som 18 år. Det är konstigt.
Nu har jag skrivit väldigt mycket, och kanske inget intressant märker jag. Detta var min helg i alla fall!
Mitt nya schema ger mig endast två lektioner på fredagar, vilket jag tackar för. Jag slutar alltså 11.00 de dagarna, och är hemma tidigt! Ungdomsgruppen i Horred på kvällen var ganska trevlig, men där slutade det roliga.
På lördagmorgonen gick jag upp, duschade och var head over heels förväntansfull inför min bästa väns bröllop som väntade! Ojojoj, vad jag hade sett fram emot detta! Marie, min älskade vän, som hade hittat en väldigt go och trevlig kanadensare vid hennes vistelse där. Hon skulle alltså gifta sig!
Men.. efter duschen började jag känna mig lite kallsvettig, och på några sekunder hann jag bli helt förtvivlad över tanken att det kunde vara magsjuka. Detta FICK inte hända. Jag tog tio vitpepparkorn och illamåendet tynade bort. Puh, jag kunde gå! Trodde jag...
Efter en och en halv timma brast det. Jag hade fått magsjuka och möjligheterna att gå på min bästa väns bröllop var som bortblåsta. Hur jag kände vid detta laget kan ni ju lista ut själva. Jag grät mig igenom förmiddagen, kräktes en gång till och sov sedan hela eftermiddagen. Det enda som lyste upp min dag var då det fina, fina brudparet kom åkande förbi för att vinka på mig! Chauffören och vännen Adam ringde och frågade hur jag mådde (jag trodde aldrig att jag hade hört en mjukare och snällare röst just då!) och frågade sedan om jag orkade stiga upp ur sängen och kika ut genom köksfönstret. Och där stod bilen, och två fina nygifta vinkade på mig. Jag fick prata med Marie och grattade dem. Det uppskattade jag verkligen. När hon hade lagt på brast jag i gråt igen. Detta var rena mardrömmen.
Igår var jag pigg och kände mig ganska frisk igen, så jag genomförde det kalaset jag hade planerat att ha på eftermiddagen, tillsammans med Sara från Horred. Vi har ju hela ungdomsgruppen gemensam i Horred, så vi hade bjudit flera av dem och några enskilda vänner också. Det var väldigt trevligt! Vi hade tårtkalas och vi fick mycket fina presenter båda två! Själv fyller jag år på onsdag, då jag har familjekalas hemma. Jag kan inte ens föreställa mig själv som 18 år. Det är konstigt.
Nu har jag skrivit väldigt mycket, och kanske inget intressant märker jag. Detta var min helg i alla fall!
En romantiker utan slut på drömmar
Jag har skapat en ny kategori - "Olivia drömmer".
Att drömma är ju en stor del av mitt liv, så i denna kategori kommer alla mina iakttagelser och drömmerier att hamna!
Jag älskar att iaktta människor. Inte bara att iaktta, utan att forska om dem genom ögonen. Det är en otrolig upplevelse, som jag tar till ungefär varje gång jag ser en människa.
Liksom tanten jag berättade om för ett tag sen, tänkte jag nu berätta kort om den äldre man jag såg idag (mest troligt var han lärare eftersom han gick ut från ena ingången till skolan) som väckte min uppmärksamhet. Inte för att han var speciell på något vis, eller för att jag kände igen honom. Nej, jag bara fick en fin känsla av mannen som gick ut i snövädret. Han drog upp kragen på sin rock, för att förhindra att snöflingorna svepte in och spred kyla, och pulsade iväg i snön. Under dessa sekunder hann jag börja drömma och fundera över vart han skulle. Var han på väg till sin bil, på väg att åka hem? Jag hoppades, och formade i min fantasi, att han bodde i ett gammalt, Englandsinspirerat hus tillsammans med en matlagningsintresserad fru. Trädgården såg jag som lite vildvuxen, men ändå inte ovårdad. Bara romantiskt, bohemiskt vildvuxen. Med rosor i varje hörn.
Jag undrar varför mina tankar alltsom oftast går till olika människor som jag ser överallt. Deras liv, hur de kan ha vuxit upp, deras familj, deras intressen, vad de jobbar med. Jag antar att detta bara är ännu ett bevis på att jag är en stor drömmare.
En romantiker utan slut på drömmar.
Att drömma är ju en stor del av mitt liv, så i denna kategori kommer alla mina iakttagelser och drömmerier att hamna!
Jag älskar att iaktta människor. Inte bara att iaktta, utan att forska om dem genom ögonen. Det är en otrolig upplevelse, som jag tar till ungefär varje gång jag ser en människa.
Liksom tanten jag berättade om för ett tag sen, tänkte jag nu berätta kort om den äldre man jag såg idag (mest troligt var han lärare eftersom han gick ut från ena ingången till skolan) som väckte min uppmärksamhet. Inte för att han var speciell på något vis, eller för att jag kände igen honom. Nej, jag bara fick en fin känsla av mannen som gick ut i snövädret. Han drog upp kragen på sin rock, för att förhindra att snöflingorna svepte in och spred kyla, och pulsade iväg i snön. Under dessa sekunder hann jag börja drömma och fundera över vart han skulle. Var han på väg till sin bil, på väg att åka hem? Jag hoppades, och formade i min fantasi, att han bodde i ett gammalt, Englandsinspirerat hus tillsammans med en matlagningsintresserad fru. Trädgården såg jag som lite vildvuxen, men ändå inte ovårdad. Bara romantiskt, bohemiskt vildvuxen. Med rosor i varje hörn.
Jag undrar varför mina tankar alltsom oftast går till olika människor som jag ser överallt. Deras liv, hur de kan ha vuxit upp, deras familj, deras intressen, vad de jobbar med. Jag antar att detta bara är ännu ett bevis på att jag är en stor drömmare.
En romantiker utan slut på drömmar.
UnderbaraClara är min favoritblogg - of all times
Jag vet inte hur länge jag har följt Clara Lidströms blogg nu. Kan det vara 2-3 år? Jag har i alla fall inte tröttnat en enda gång, för den är så inspirerande, och hela Clara är så sprudlande söt och karamellig! För att inte tala om hennes hus, som verkar vara rena drömmen. Jag skulle gärna, gärna åka till Umeå för att hälsa på, bli guidad runt på alla loppisar, och få se de norrländska skogarna, som jag faktiskt aldrig har skådat. En dag, snart, får det bli! Men innan jag åker till henne så kommer hon faktiskt till Göteborg, i mars tror jag det var. Då ska jag dit!
Inte nog med att hon fick en egen bilaga, "Claras jul". Nu får hon en egen tidning i vår, och alldeles nyss började hon spela in ett radioprogram som heter "Pikant". Jag har lyssnat i efterhand (internet är allt bra ibland!) på det första programmet. Jättemysigt! Nu blir jag bara ännu mer nyfiken på Underbaraclaras hus!
I alla fall, så är hon en av anledningarna till att mitt intresse för 40-50-60-talet föddes. En underbar inspirationskälla, och verkar också vara en jättehärlig människa!
Tack Clara! Om jag styr min kos uppåt i landet, så följer jag seden att bara kliva in hemma hos dig! :)
Inte nog med att hon fick en egen bilaga, "Claras jul". Nu får hon en egen tidning i vår, och alldeles nyss började hon spela in ett radioprogram som heter "Pikant". Jag har lyssnat i efterhand (internet är allt bra ibland!) på det första programmet. Jättemysigt! Nu blir jag bara ännu mer nyfiken på Underbaraclaras hus!
I alla fall, så är hon en av anledningarna till att mitt intresse för 40-50-60-talet föddes. En underbar inspirationskälla, och verkar också vara en jättehärlig människa!
Tack Clara! Om jag styr min kos uppåt i landet, så följer jag seden att bara kliva in hemma hos dig! :)
Bröllopsoutfit
Så här såg jag ut på min brors bröllop! Klänningen köpte jag hos Linnéa på Mon Chéri, och den är från 1950-talet - tjoho! Det var också Linnéa som sydde pälskragen. En pärla är hon! (Skorna är även dem Second Hand)
Jag och min kära kusin!
Jag och min kära kusin!
Håret 2009
I februari såg jag ut så här. Det mörka, nästan svarta håret med lila slingor blektes och blev brun-lila.
Jag ville bli blond igen och försökte bleka håret, men de lila slingorna satt så hårt så det blev rosa.
Efter ett nytt försök såg det ut så här. Bättre!
Och se, i maj blev jag så blond som jag ville, och lät det vara så hela sommaren.
I augusti tog utväxten över och jag var trött på att färga om den. Jag färgade likt min naturliga hårfärg.
Idag. Långt har det blivit, och det har blivit till min naturliga hårfärg.
Men nu är jag sugen på att göra något... vad?
Om jag var...
om jag var en färg skulle jag vara pastellblå
om jag var ett nummer skulle jag vara en mjuk tvåa
om jag var ett djur skulle jag vara vit katt
om jag var en sång skulle jag vara en Michael Bublé-sång
om jag var ett klädesplagg skulle jag vara en 50-talsklänning med puffig kjol
om jag var en sko skulle jag vara pumps med snörning
om jag var ett väder skulle jag vara en frostig vintermorgon
om jag var en känd person skulle jag vara typ Audrey Hepburn
om jag var mitt i en dröm skulle jag springa omkring på en sommaräng med flygande hår, iklädd en vacker klänning med en vacker pojke i handen
om jag var en disney-prinsessa skulle jag vara Belle
om jag var en dryck skulle jag vara en härlig hallonsoda
om jag var någon slags mat skulle jag vara husmanskost
om jag var en årstid skulle jag vara en solig vinter
om jag var ett fotografi skulle jag sitta i en gammal ram
om jag var en blomma skulle jag vara en lilja
om jag var ett intrument skulle jag vara en flygel
om jag var en smak skulle jag vara smaken av fläderblomssaft
om jag var en doft skulle jag vara doften av nybakat bröd
om jag var en känsla skulle jag vara känslan av en ljummen vind mot kinden
Skåda dagens loppisfynd och le
...för jag älskar den!!!!! Radio och grammofonspelare i en vacker möbel, tjoho! Och den är från 50-talet, det står i köpbeviset som finns med! Jag är G L A D.
Och så har jag hittat en jättefin fåtölj också. Det blir toppenmöbler till mitt nya rum som vi har börjat renovera idag!
Min dag och mina fynd
Jag har köpt nya skor idag! De är så fina, och så sköna. Äntligen ett par vinterskor.
För att höja mysfaktorn ännu mer köpte jag en halsduk man kan vända sida på - turkos eller svart, och en underbar, stickad kofta.
Detta hittade jag i Göteborg med min mamma idag. En liten sväng bara, och så hittade jag det jag behövde. Plus att jag tittade in och handlade lite i 50-talsbutiken/retrobutiken alla syskon säger är en "Olivia-butik", nämligen "Magasin 11" på Magasinsgatan 11. Jag köpte en sparbössa, en portmonnä och glasunderlägg.
Imorgon ska jag börja mäta för min balklänning! Det blir roligt!
För att höja mysfaktorn ännu mer köpte jag en halsduk man kan vända sida på - turkos eller svart, och en underbar, stickad kofta.
Detta hittade jag i Göteborg med min mamma idag. En liten sväng bara, och så hittade jag det jag behövde. Plus att jag tittade in och handlade lite i 50-talsbutiken/retrobutiken alla syskon säger är en "Olivia-butik", nämligen "Magasin 11" på Magasinsgatan 11. Jag köpte en sparbössa, en portmonnä och glasunderlägg.
Imorgon ska jag börja mäta för min balklänning! Det blir roligt!
Vackraste brudparet 2010
Min brors bröllop
Igår gifte sig mitt sista syskon, Jakob, tre år äldre än mig, med Maja, min kära vän och klasskamrat Emmies syster. De gifte sig i Varbergs kyrka, och vigseln var helt fantastisk. Jag grät så fort jag tittade på dem. De var så otroligt vackra. Och jag tänkte: "Det är verkligen min storebror". Stolt, det var jag. Musiken under vigseln var bara låtar av Jakob och Majas favoritartister, plus lovsånger. John Mayer, Salem al Fakir och Jack Johnson.
Festen var otroligt trevlig. Dukningen helt i svart, vitt och silver, med servettringar och programhäften i serie-tema. Mitt bord var en mix av härliga och trevliga människor, så jag hade verkligen roligt. Maten var fantastisk.
Jag och mina syskon gjorde lite spex där vi dramatiserade olika händelser ur Jakobs liv och som var typiska egenskaper hos honom! Vi hade väldigt roligt, och alltihop var uppskattat! Det som inte gick som planerat var att jag ramlade ner från scenen under en del i dramat! Som tur var så passade det in i just den scenen, så det blev en komisk effekt - oplanerad! Idag har jag ett svullet ben, men det var det värt - vi hade så kul!
Just nu vet jag inte om jag har förstått att Jakob numera är en gift man. Det är lite svårt att greppa, men det börjar landa så så smått. Imorgon åker de på bröllopsresa till Istanbul, och när de kommer hem får de börja leva i sitt nya hem i Horred.
Festen var otroligt trevlig. Dukningen helt i svart, vitt och silver, med servettringar och programhäften i serie-tema. Mitt bord var en mix av härliga och trevliga människor, så jag hade verkligen roligt. Maten var fantastisk.
Jag och mina syskon gjorde lite spex där vi dramatiserade olika händelser ur Jakobs liv och som var typiska egenskaper hos honom! Vi hade väldigt roligt, och alltihop var uppskattat! Det som inte gick som planerat var att jag ramlade ner från scenen under en del i dramat! Som tur var så passade det in i just den scenen, så det blev en komisk effekt - oplanerad! Idag har jag ett svullet ben, men det var det värt - vi hade så kul!
Just nu vet jag inte om jag har förstått att Jakob numera är en gift man. Det är lite svårt att greppa, men det börjar landa så så smått. Imorgon åker de på bröllopsresa till Istanbul, och när de kommer hem får de börja leva i sitt nya hem i Horred.