.

En vecka avklarad. Det har gått jättebra. Men jag är trött. Antar att man brukar vara det i början så här...

Mina syskon har precis åkt hem från vår alldeles trevliga kräftskiva. Jag är fortfarande trött, och jag måste läsa i min bok som egentligen ska lämnas tillbaka. Men jag är inte färdig, och jag får inte låna om den för den är inte från Veddige. Så bibliotekarien sade att det var okej. Men oj, jag har väl egentligen för lite tid. Måste läsa den nu, för den är bra. När morgondagen gryr. Tredje boken i triliogin om Gracelin O'Malley.

Två saker som hänt innan skolstarten finns fortfarande cirkulerande i min hjärna: Salem Al Fakir och min underbara syn av Jane Eyre-filmen. Oh gosh. Dessa två ting måste vara saker jag tycker mycket om. Det gör jag, och antagligen därav mina tankar på det hela tiden... Som exempelvis idag, så såg jag en kille som hade lite Salem-ljusblå-ögon och ett äkta (eller inte äkta, men likt) Salem-leende. Fattades bara det krulliga, härliga håret. Jag och Jakob kom på att Salem ler mycket med tänderna. Glada, härliga Salem.

Jane Eyre då. Dem mesta tankarna från filmen är väl på Mr Rochester. Oh, han är så charmig och så fantastisk som jag vet inte vad. Måste nog tycka om honom mycket då.

Min slutsats blev då, ehm... tankarna på två killar. Är det alltså det jag går och tänker på hela dagarna? Det kan det ju inte vara. I Jane Eyre-filmen var inte bara Mr Rochester bra, allt var ju bra! Men klart, Salem är ju Salem. En person. Aja, jag vet inte. Tycker om mina tankar på egna, härliga saker att minnas.