Livet som en onsdag.

Var på Lucia-övning för första gången igår. Det gick bra. Jag är antagen att sjunga solo :S. Visst funkar det, men jag kommer bli så rysligt nervös. Gud får ta hand om det :)
Jag har för övrigt sett hur jag ser ut på Lucia-kortet vid banken... Det är ingen dröm precis, med ett stelt leende och en finurlig blick. Men vad är det värt, jag är ju bara med en gång så jag får väl nöja mig.

Jag träffade Simon igår i matsalen. Han är den sötaste pojken jag vet i den åldern..
"Hej Olivia" är det enda han säger. Söt som få. Den där Simon Strand.

No-prov idag. Jag hoppas det ska gå bra, "Kolets kemi" är kanske inte det jag är bäst på direkt.
Jag hoppas denna veckan går fort, så jag får lov att sova ut i helgen. Snaark och gäsp.

Älskar den där känslan. Du vet vad jag menar nu. Du håller med. Men hur ska jag veta hur det egentligen är? Det är svårt. Jag längtar mer...

Kommentarer
Postat av: ebba

OLIVIA ! gud behöver inte ta hand om det , för det fxar du själv! alldeles, alldeles SJÄLV! det vet jag (:

Postat av: Olivia

Gullig du är som säger så :) Hihi, får hoppas på det bästa...
Stor Kram!

2006-11-16 @ 18:21:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback